De flesta förgiftningar beror inte på något ovanligt. Ett tappat kex, ett tuggummipaket i jackfickan, rester i en öppen soppåse – det räcker. Lär dig den korta listan en gång, så vet du vad du ska göra så fort något hamnar på golvet.
Håll det här utom räckhåll
- Choklad och kakao: ju mörkare och beskare, desto farligare – värst är blockchoklad och kakaopulver. Det kan ge kräkningar, oro, snabb puls och darrningar.
- Xylitol, ett sötningsmedel som ibland säljs som björksocker och kan stå som E967 i innehållsförteckningen: finns i sockerfritt tuggummi, godis, en del bakverk och jordnötssmör och i tandkräm. Redan lite kan få hundens blodsocker att rasa inom en halvtimme och skada levern senare.
- Vindruvor och russin: ingen mängd är känd som säker – vissa hundar får njurskador av bara några få. Håll utkik efter dem i bullar, kakor, müsli och studentgodis.
- Lök, vitlök, purjolök och gräslök – råa, tillagade eller som pulver: de skadar de röda blodkropparna. De gömmer sig i sås, buljong, soppor, korv och kryddade rester, och symtomen kan visa sig först flera dagar senare.
- Tillagade ben: kyckling-, fläsk- och fiskben splittras och kan skära i munnen eller fastna i halsen eller tarmen. Ett tuggben gjort för hundar är ett säkrare val.
- Också på listan: alkohol, kaffe och energidrycker, macadamianötter, rå jäsdeg och väldigt salta snacks.
Om hunden har ätit något
- Ta bort det som är kvar och spara förpackningen: innehållet och mängden hjälper veterinären.
- Ring din veterinär eller en giftjour för djur direkt, även om hunden verkar må bra – många förgiftningar ger symtom först efter timmar eller dagar.
- Framkalla inte kräkning och ge inte mjölk, olja eller huskurer om inte veterinären säger det.
- Skriv upp tiden och ungefär hur mycket hunden åt: rådet beror på det och på hundens vikt.
Åk till veterinären direkt om
- Hunden har ätit xylitol, vindruvor eller russin, eller mörk choklad – oavsett mängd.
- Hunden kräks, har diarré, är svag, vinglig, darrar eller får ett krampanfall.
- Andningen är snabb, tandköttet är mycket blekt eller gulaktigt eller magen är uppsvälld och hård.
- Efter ett ben: hunden kväljs, dreglar, krafsar sig om munnen med tassen, försöker kräkas utan att något kommer upp eller har blod i bajset.
Det bästa skyddet är vanor: maten långt från bords- och bänkkanten, en soptunna med lock, väskor och jackor med godis eller tuggummi upphängda, och en enda familjeregel – ingen bjuder på ”bara en tugga”. Inte gästerna heller.
I PawKit loggar du ett symtom och veterinärbesöket under ”Hälsa”: vad hunden åt, hur mycket och när. Då har du den exakta tiden till hands på kliniken, och anteckningen finns kvar i hundens historik.



